Du tänker, det händer aldrig mig. Men det har hänt mig, så var bara tyst.
Varje dag vaknar en gasell upp i Afrika. Den vet att den måste springa snabbare än det snabbaste lejonet, annars kommer den att bli dödad.
För att inse värdet av en far – fråga någon som inte har en.
För att inse värdet av en kram – fråga någon som aldrig blivit älskad.
För att inse värdet av en brödbit – fråga någon som inte har ätit på en vecka.
För att inse värdet av tio år – fråga ett nyskilt par.
För att inse värdet av tre år – fråga en student.
För att inse värdet av ett år – fråga en som missat en slutexamen.
För att inse värdet av nio månader – fråga en mor som fött en dödfödd.
För att inse värdet av en vecka – fråga en redaktör för en veckotidning.
För att inse värdet av en dag – fråga en dödsdömd cancerpatient.
För att inse värdet av en minut – fråga någon som missat buss,tåg eller plan.
För att inse värdet av en sekund – fråga någon som överlevt en olycka.
Människor går ut ur livet, människor går in i livet. Människor dör mot sin vilja, människor lever mot sin vilja. Människor räknar sekunder… Sekunder till nästa tv-program. Sekunder till nästa fest. En sekund hit. En sekund dit. Och klockar tickar…
Just i det här ögonblicket så ligger en gammal gumma på sin dödsbädd, tittar djupt in i sitt barns ögon för sista gången. Ssssch, var inte rädd. Den vita hästen kommer att föra dig hem.
Just i det här ögonblicket så promenerar en liten nioårig flicka hem… Men hon hinner inte. Hon ser inte männen bakom henne. De sliter upp hennes blus och drar av hennes byxor. Innan ni har läst klart inlägget så är hon förstörd för alltid.
Avslitna ben, blodiga fingrar och såriga ansikten. Människor krälar fram för gatorna, endast med en sista bedjan i livet: Gör slut på mitt lidande – SKJUT MIG!
Varje dag vaknar ett lejon upp. Den vet att den måste springa snabbare än den långsammaste gasellen, annars kommer den att svälta ihjäl.
En. Två. Tre. Fyra. Fem. Håller ni räkningen? Sex. Sju. Åtta. Nio. Tio. Du räknar fortfarande?
Om du visste, att det här var ditt sista samtal med din mor, skulle du spela in det på band för att aldrig glömma hennes röst?
Om du visste, att den här kramen skulle bli den sista du någonsin har med din pappa, skulle du krama åt lite extra då?
Om du visste, att den här minuten var den sista minut du och din bästa kompis någonsin kommer att ha tillsammans, skulle du berätta hur mycket du älskar honom/henne eller ta för givet att den visste?
Tiden väntar inte på någon. Så om du väntar på något, varför inte göra det nu? Underskatta aldrig tre ord: Jag älskar dig! Säg det. Säg det nu! Inte till mig, du vet vilka du skall säga det till. Viska i deras öra hur mycket du älskar dem och att du alltid så kommer göra. För, om morgondagen aldrig kommer, då har du inget att ångra.
Det spelar ingen roll om du är en gasell eller ett lejon. När morgonen gryr, då är det bäst att du börjar springa.
För att inse värdet av en far – fråga någon som inte har en.
För att inse värdet av en kram – fråga någon som aldrig blivit älskad.
För att inse värdet av en brödbit – fråga någon som inte har ätit på en vecka.
För att inse värdet av tio år – fråga ett nyskilt par.
För att inse värdet av tre år – fråga en student.
För att inse värdet av ett år – fråga en som missat en slutexamen.
För att inse värdet av nio månader – fråga en mor som fött en dödfödd.
För att inse värdet av en vecka – fråga en redaktör för en veckotidning.
För att inse värdet av en dag – fråga en dödsdömd cancerpatient.
För att inse värdet av en minut – fråga någon som missat buss,tåg eller plan.
För att inse värdet av en sekund – fråga någon som överlevt en olycka.
Människor går ut ur livet, människor går in i livet. Människor dör mot sin vilja, människor lever mot sin vilja. Människor räknar sekunder… Sekunder till nästa tv-program. Sekunder till nästa fest. En sekund hit. En sekund dit. Och klockar tickar…
Just i det här ögonblicket så ligger en gammal gumma på sin dödsbädd, tittar djupt in i sitt barns ögon för sista gången. Ssssch, var inte rädd. Den vita hästen kommer att föra dig hem.
Just i det här ögonblicket så promenerar en liten nioårig flicka hem… Men hon hinner inte. Hon ser inte männen bakom henne. De sliter upp hennes blus och drar av hennes byxor. Innan ni har läst klart inlägget så är hon förstörd för alltid.
Avslitna ben, blodiga fingrar och såriga ansikten. Människor krälar fram för gatorna, endast med en sista bedjan i livet: Gör slut på mitt lidande – SKJUT MIG!
Varje dag vaknar ett lejon upp. Den vet att den måste springa snabbare än den långsammaste gasellen, annars kommer den att svälta ihjäl.
En. Två. Tre. Fyra. Fem. Håller ni räkningen? Sex. Sju. Åtta. Nio. Tio. Du räknar fortfarande?
Om du visste, att det här var ditt sista samtal med din mor, skulle du spela in det på band för att aldrig glömma hennes röst?
Om du visste, att den här kramen skulle bli den sista du någonsin har med din pappa, skulle du krama åt lite extra då?
Om du visste, att den här minuten var den sista minut du och din bästa kompis någonsin kommer att ha tillsammans, skulle du berätta hur mycket du älskar honom/henne eller ta för givet att den visste?
Tiden väntar inte på någon. Så om du väntar på något, varför inte göra det nu? Underskatta aldrig tre ord: Jag älskar dig! Säg det. Säg det nu! Inte till mig, du vet vilka du skall säga det till. Viska i deras öra hur mycket du älskar dem och att du alltid så kommer göra. För, om morgondagen aldrig kommer, då har du inget att ångra.
Det spelar ingen roll om du är en gasell eller ett lejon. När morgonen gryr, då är det bäst att du börjar springa.
Kommentarer
Trackback
